Vår Hembygd – äldre årgångar

Här nedanför presenteras äldre omgångar av Vår Hembygd bak till år 2006.
Scrolla nedåt för att läsa.


2018

 Hembygd 2018 – en presentation

Vår Hembygd 2018, Kyrkhults Hembygdsförenings årskrift, har nu kommit ut. Det är 59:e årgången och den är lika tjock som förra året. närmare 20 olika författare medverkar, flera av dem helt nya.

Rönås Fabriker

En av de helt nya medarbetarna är Johan Johansson. Under rubriken ”Från Rönås Fabriker till Rönås Skog AB” berättar han om ett familjeföretag under fyra generationer.

Gamla riksgränsen vid Farabol

Greger Mossberg, Göteborg, har forskat ingående kring den gamla riksgränsen mellan Sverige och Danmark. I en fyllig artikel redovisar han en del av sin värdefulla och intressanta forskning. Han koncentrerar sig främst till riksgränsen vid Farabol och ställer sig bland annat frågan: Är Vitasten vid Hjorthyltan verkligen ett tusenårigt gränsmärke från gamla riksgränsen?

Intressanta notiser i USA-tidningar

Ann-Helén Bockman har letat upp många intressanta nyhetsnotiser från Kyrkhult som har varit publicerade i svenskspråkiga tidningar i Amerika under året 1859-1965.

Berättelser om Björkefall och Rönås

Margareta Skogsgårdh har intervjuat 94-årige Erland Lindkvist som berättar om gamla tider i Björkefall. Kjell Jönsson, Skara, uppväxt i Björkefall, berättar om sin barndoms grannar August och Sissa Björkman.

Jan Johansson medverkar med två berättelser från Rönås, den ena om Skräddare-Olan och hans familj.

Spanska sjukan i Kyrkhult och Jämshög

År1918 spred sig Spanska sjukan i Europa och världen med många miljoner döda. Jan Ottosson berättar om hur Kyrkhult och Jämshög drabbades mycket hårt under senhösten 1918, alltså för precis 100 år sedan. Mer än 30 personer dog i vardera Kyrkhult och Jämshög under oktober-december. Jan berättar om ett antal tragiska familjeöden, där upp till tre personer kunde dö i samma familj inom loppet av några dagar.

Rolf Hallberg skildrar i en artikel nödåren 1867-1868 som också drabbade våra bygder mycket hårt. 1867 var extremt var det extremt kallt och regnigt. 1868 följde svår torka. Missväxt och svält blev resultatet.

Kyrkhultsstugan renoveras

Renoveringen av Kyrkhultsstugan på Skansen i Stockholm pågår för fullt. Josefin Sollander, projektledare på Skansen, berättar om den omfattande renoveringen som ska vara slutförd till sommarsäsongen 2019, då en återinvigning ska ske.

Gravstensinventering i Kyrkhult

Siv Bergenek, Halmstad, men med rötter i Kyrkhult, är flitigt engagerad i den riksomfattande gravstensinventering som Sveriges Släktforskarförbund bedriver. Hon berättar här om den genomförda inventeringen i Kyrkhult. Hon medverkar även med en artikel med rubriken: ”Gravstenarna berättar.”

Skälmershult och Rönhult

Yngve Svensson skriver i år om gårdar och torp i Skälmershult. Sven-Arne Persson berättar om industriminnen från Skälmershult och Rönhult. Han skriver även om stenlängan vid gården Skällenborg i Skälmershult.

 Sykrets nedlagd efter 112 år

Kyrkhults Missionssykrets startade sin verksamhet 1906 och lades ner våren 2018. Jan Ottosson berättar om sykretsens 112-åriga historia.

Ytterligare ett antal artiklar bidrar till att ge Vår Hembygd ett omväxlande innehåll. Den avslutande betraktelsen skrivs i år av Göran Hervén, präst och bosatt i Bengtsboda.

Redaktionskommittén för Vår Hembygd består som tidigare av Margareta Skogsgårdh, Jan Ottosson, Ann-Helén Bockman och Inger Hansson. Margrete Petersen har svarat för layout och tryckning. Upplagan är 1 000 exemplar.

2017


Vår Hembygd 2017, Kyrkhults Hembygdsförenings årskrift, har nu kommit ut. Det är 58:e årgången och den är lika tjock som förra året. Närmare 20 olika författare medverkar, vilket givetvis bidrar till att göra boken både omväxlande och intressant.

95-åring äldste författaren
Den äldste medverkande i årets bok är 95-årige Gösta Nilsson, Tulseboda, som i en intressant berättelse ser tillbaka på sitt händelserika liv, från uppväxten i Farabol till arbeten inom olika yrken.

Något yngre är 91-årige Nils Bengtsson, Skrubbeboda, som också medverkar i boken. Hans levnadsberättelse är nedtecknad av Margareta Skogsgård. Född i Hällaryd gick han i Eriksbergs skola, därefter i Kungsbacka och Tenhult, innan familjen slutligen hamnade i Hemsjö.

Språkprofessor om dialekt
I år medverkar också kyrkhultsfödde Jerker Blomkvist, Lund, som är professor i grekiska. Med utgångspunkt från sin tid som elev vid Ebbemåla skola 1949-1951, med elever som talade kyrkhultsdialekt och lärarinnan Karin Högberg som kom från annan ort och talade rikssvenska, frågar han sig om vi då kunde anse oss som tvåspråkiga. Ibland hände det nämligen att man inte riktigt förstod varandra språkligt.

Kyrkhults Friluftsbadförening
År 1936 bildades en friluftsbadförening i Kyrkhult. Arne Karlsson berättar om föreningens tillkomst och anläggandet av badplats vid Södersjön. Föreningen upphörde 1964.

Industriminnen från Skälmershult
Sven-Arne Persson berättar i en längre artikel om de många industrier och småföretag som funnits i byarna Skälmershult och Rönhult. Han berättar också om hur han som knappt 15-årig körde moped från Skälmershult för ett besök i lantaffären i Farabol.

Vilshults hotell beskrivs i ett manuskript från 1970, då Algot Sternegard berättade för en studiecirkel i hembygdskunskap om hotellets intressanta historia. Studiecirkelledaren Sven Gunnar Månsson har bevarat Sternegards manuskript och nu återges hans berättelse i Vår Hembygd.

Om Tulseboda Brunns historia
Urmakare Uno Johansson avled i våras. I hans hem fanns mängder av intressanta protokollböcker, kassaböcker, inskrivningsjournaler och annat värdefullt som berör Tulseboda Brunns äldre historia. Jan Ottosson har botaniserat i dessa bevarade handlingar och hittat många intressanta uppgifter som han delger läsarna.

Jan Ottosson skriver även om kyrkhultsfödda Emma Åkesson som blev den första värdinnan i Kyrkhultsstugan på Skansen.

Matrecept från 1950-talet
Käthy Nilsson berättar om olika maträtter som var vanliga i hennes hem i Vilshult på 1950-talet.

En av flera nya medarbetare i år är Conny Johansson som berättar om sina förfäder inom Ene-släkten.

Sten Bergman, Örkelljunga, förr lärare och kantor i Kyrkhult, berättar om hur han 1959 var med och startade årsboken Vår Hembygd, som sedan dess kommit ut i 58 årgångar.

Bland de många berättelserna i årsboken kan också nämnas: Rolf Hallberg skriver om förfäder i byn Brännarebygden. Jan Johansson återger brev som skickades från Rönås på 1920-talet till hans faster Lydia Johansson som då studerade till lärare i Landskrona.

Det är i år 30 år sedan Ivar Andersson, Ulvaboda, dog, men han finns ändå representerad med en rolig berättelse från Amerika med rubriken ”Aunt Jiminies kärleksaffärer”.

Kyrkhults Scoutkår uppmärksammas i flera artiklar. Förra årets skrevs om kårens äldre historia. Nu berättar Pär-Olof Olsson och Maria Brovall om scouternas verksamhet på senare år.

Årets betraktelse skrivs av Maria Aronsson, pastor i Pingstkyrkan, Olofström.

Redaktionskommittén har bestått av Margareta Skogsgårdh, Ann-Helén Bockman, Jan Ottosson och Inger Hansson. Layout och tryckning har som vanligt styrelseledamoten Margrethe Petersen svarat för.


2016


Vår Hembygd 2016. Det är 57:e årgången och den är faktiskt några sidor tjockare än de senaste årens utgåvor. Ett 20-tal författare medverkar, vilket givetvis bidrar till att göra boken både omväxlande och intressant.

När scouterna kom till Kyrkhult
Flera författare medverkar för första gången. Två av dessa är Jan-Åke Håkansson och Ingemar Nilsson. De berättar tillsammans om tillkomsten av Kyrkhults Scoutkår 1957 och om de första årens verksamhet när de själva var aktiva scouter.
En annan helt ny medarbetare är Lars Åkesson. Under rubriken Ölandstoken berättar han på ett trevligt och humoristiskt sätt minnen från sin barndom och ungdomstid i Kyrkhult, samt vägen vidare som ledde till 40-årigt arbete som tjänsteman på Volvo. Bland annat berättar Lars om hur arbetet förändrats, från dåtidens ganska enkla kontorsutrustning till dagens moderna hjälpmedel.

Fick bära barnmorskan på ryggen
Sven-Arne Persson medverkar med flera trevliga artiklar. I den korta berättelsen ”En blivande faders vedermödor”, berättas om hur en torpare i Rönhult år 1921 fick bära den ganska storväxta barnmorskan Hulda Frykstrand på ryggen över en sank myr när hans gravida hustru skulle förlösas i den ensligt belägna torpstugan. Det gick nämligen inte att komma fram med häst och vagn. Efteråt fick barnmorskan bäras tillbaka över myren och sedan skjutsas hem till Kyrkhult.
En annan berättelse av Sven-Arne Persson har rubriken ”Blenda som jag minns henne”. Den handlar om hans morfars syster Blenda Åkesson i Skälmershult och grannen Karl Jönsson, en originell ungkarl som kallades Rausa-Kallen.

Gårdar i Möllelycke och Baggemåla
Yngve Svensson har de senare årgångarna skrivit om gårdar och torp i Kullan, Vilshult och Slätten. I år fortsätter han med den lilla byn Möllelycke.
Inge Svensson kompletterar Yngves artikel med att skriva om Möllelycke kvarnar med anor från 1700-talet. Inge presenterar också bilder på gamla valvkällare som finns bevarade runt om i socknen.
Margareta Skogsgårdh redogör för gårdar och torp i Baggemåla, en lite större by. Margareta berättar också några intressanta emigrantöden som handlar om hennes farfars bror Olof, farfarsfar Håkan Hansson med flera som flyttade till Amerika för längre eller kortare tid. Olof kom att stanna där resten av livet.

Nabb-Emil och Ågrävningen
Jan Ottosson har i år valt att skriva om slöjdaren och mångsysslaren Emil Svensson som hela sitt liv bodde i en liten torpstuga i Kåraboda. Emil snidade tavelramar, textade hyllningsadresser, diktade högg ved till skolan och arbetade hos traktens bönder. Jan återger också en tidningsintervju som han gjorde med Emil Svensson år 1971. I intervjun berättade Emil om utgrävningen av Farabolsån åren 1921-1923, ett mycket slitsamt arbete som sysselsatte ett 30-tal man.

Vilshults Medborgarhusförening
I förra årets Vår hembygd berättade Reid Persson om tillkomsten av Vilshults Medborgarhus. I år fortsätter Reid att, med hjälp av gamla protokollböcker berätta om olika verksamheter som förekommit i Medborgarhuset genom åren. Det har varit mängder av studiecirklar, politiska möten, biblioteksverksamhet, biograf, föreläsningar, kabaré, dans och mycket annat.

Mjöllass till Härnäs kvarn
Lars Hoberg berättar i en mycket trevlig artikel om hur han med sin gamla lastbilsjeep regelbundet fick köra sädessäckar till Härnäs kvarn åt sin granne Stubba-Lennart och en annan bonde när de var i behov av mjöl. Lars berättar på ett målande sätt om miljön i ”Myllare-Nisses” kvarn.

Aktiv socialvård i Filadelfia Vilshult
I början av 1970-talet bedrev Filadelfiaförsamlingen Vilshult-Olofström en aktiv verksamhet bland alkoholister och narkomaner. Eric Aronsson berättar om denna verksamhet som bland annat fick många positiva erkännanden från kommunala tjänstemän. Verksamheten var en tid förlagd till kapellet i Vilshult och sedan under en period till gamla ålderdomshemmet i Kyrkhult.

Många andra intressanta artiklar
En trogen medarbetare är Siv Bergenek vars far Karl Mandelholm var född i Väghult. Årets berättelse har rubriken ”Den lilla gumman som inte ville flytta” och handlar om Sivs farmors mor Ingrid. Hon bodde på äldre dagar i en liten enkel stuga i byn Pieboda, Ringamåla församling.
Barbro Jönsson, Klågerup, ”Skräddare-Pellens Barbro” berättar minnen från sin barndom och uppväxttid i Kyrkhult.
Bengt Svensson, Svängsta, återger ett tragiskt levnadsöde från Farabol vid 1900-talets början. Jan Ottosson skriver kortfattat om Ottossons Blomsterhandel som nu har bytt ägare, samt om hembygdsrörelsens 100-årsjubileum på Skansen i somras. Skolans brunnsdag på försommaren skildras med en rad bilder från evenemanget.
Ur Ivar i Ulvabodas efterlämnade manuskript publiceras en rolig berättelse med titeln ”Underliga fioler”.
Årets andakt är skriven av prästen Sven-Erik Ekdahl.

Efterlängtad publikation
Vår Hembygd är varje år en mycket efterlängtad publikation. Redaktionskommittén består av Margareta Skogsgårdh, Jan Ottosson, Ann-Helén Bockman Inger Hansson och Anders Gunnarsson (annonsansvarig). För redigering och tryckning svarar Margrethe Petersen.


2015


Vår Hembygd 2015, Kyrkhults Hembygdsförenings årskrift, har nu kommit ut. Det är 56:e årgången och den är lika omfångsrik som förra året. Ett 20-tal författare medverkar, vilket givetvis bidrar till att göra boken både omväxlande och intressant.

Fick sin grav 2 000 mil bort
Flera författare medverkar för första gången. En av dessa är Rolf Hallberg. Han berättar om en världsomsegling 1851-1852, där 15 båtsmän från Jämshög och Kyrkhult deltog. En av dessa, Johannes Löpare från Hemsjöhult, omkom tragiskt den 29 januari 1852 genom att falla från en mast på fartyget. Han fick sin grav på Eldslandet i Sydamerika, cirka 2000 mil hemifrån.
Graven finns kvar, och år 2001 lades en gravsten i svart diabas från Brännarebygden på platsen.

Det medeltida Jämshög och Kyrkhult
Medeltidsforskaren Göran Mendys, Olofström, medverkar med en värdefull artikel som berör Jämshög och Kyrkhult under medeltiden. Ett verkligt unikt dokument som Göran funnit, är en komplett jordebok över Jämshögs socken från 1563. Den är 48 år äldre än den tidigare kända kompletta jordeboken från 1611 och publiceras nu i Vår Hembygd.

Edna Alsterlund berättar
En ny medarbetare är journalisten Edna Alsterlund, tidigare gift med världsmästaren i tungviktsboxning, Ingemar Johansson. Under rubriken ”Mormors stuga – mitt paradis på jorden” berättar hon om morföräldrarna Hilda och Ored Svensson i Kullan, Vilshult, och deras familj. En av döttrarna var Gertrud, Ednas mor. Gertrud bosatte sig som gift på Särö i Göteborgs skärgård, och där växte Edna upp. Sedan 15 år äger Edna den gamla stugan i Kullan och den är ett kärt tillhåll för henne.

Berth Idoffs orkester 60 år
Inge Svensson, Slagesnäs, berättar om tillkomsten av dansorkestern Berth Idoffs. I år är det 60 år sedan Inge tillsammans med Berth från Vilshult startade det som snart skulle bli en av södra Sveriges mest populära dansband. Inge var kvar i orkestern till 1963, och han berättar att Berth Idoffs vissa år hade över 200 spelningar.

Vilshults Medborgarhusförening 70 år
Reid Persson, också ny medarbetare i boken, berättar om tillkomsten av Vilshults Medborgarhus, från föreningens tillkomst 1945 och fram till invigningen av Medborgarhuset tio år senare.

Pelle Målares barnbarn berättar
Jan Ottosson, som medverkat i varje årgång de senaste 46 åren, har i år intervjuat tvillingarna Nils och Per Persson samt deras syster Anna-Lisa Karlsson. Deras farfar Per Nilsson Målare var en gång i tiden båtsman i Ebbemåla. I artikeln berättar hans barnbarn om föräldrar Anna och Per Persson, men förmedlar också intressanta minnen från sin egen levnad. Båda föräldrarna arbetade bland annat på Tulseboda Brunn om somrarna.
Jan Ottosson återger också i något förkortad form den intervju han gjorde med Pelle Målares Tilda, Tilda Persson, när hon fyllde 100 år 1973. Tilda kunde berätta om helt andra tider och villkor än de vi är vana vid idag.

Göran på Lovängsgården
Anneli Lovängen gör också premiär som författare i Vår Hembygd. Hon kallar sin berättelse ”Göran på Lovängsgården”. Den handlar om Göran Lindberg från Vilshult som under ett antal år var något av en hustomte på den anrika Lovängsgården i Gillesnäs.

Böter eller fängelse för cykelförseelse
Att färdas på cykel en kväll utan fungerande lyse kunde ge ett kännbart straff. Det fick Sven-Arne Perssons mor Maj-Britt erfara på 1940-talet, när hon och några kompisar cyklade på den då glest trafikerade vägen mellan Kyrkhult och Vilshult. Hennes egen farbror, fjärdingsman Henning Åkesson, var ute på ett kvällspass och ertappade sin brosdotter. Det blev 15 kr i böter, alternativt en veckas fängelse i Karlskrona. 15 kr var mycket pengar för en ung flicka på den tiden, men med diverse sommarjobb lyckades hon till sist få ihop pengar till böterna. Därmed slapp hon fängelse.

Många andra intressanta artiklar
En trogen medarbetare i boken under senare år är Siv Bergenek, vars farfar Leander Mandelholm var smedmästare i Väghult. Siv berättar om sömmerskan Inga Nilsson som bodde granne med Mandelholms i Väghult, och som sydde många kläder åt familjen.
Eric Aronson uppmärksammar i en artikel att det i år är 50 år sedan de första ingenjörerna utexaminerades vid Olofströms tekniska skola.
Yngve Svensson som under senare år skrivit om gårdar och torp i olika byar i Vilshultstrakten, har i år tagit sig an byn Slätten, där han redogör för alla kända boplatser som funnits.
En helt ny författare i årets bok är Hjördis Sjöquist i Kinna. Hennes make Janåke härstammar från Käringebygd och Angölsmåla, och hon skildrar deras besök i Janåkes mors födelsebygd.
Årets andakt är skriven av kyrkoherde Alve Svensson.

Efterlängtad publikation
Vår Hembygd är varje år en mycket efterlängtad publikation. Redaktionskommittén består, liksom tidigare år, av Jan Ottosson, Margareta Skogsgårdh, Ann-Helen Bockman, Inger Hansson och Anders Gunnarsson (annonsansvarig) För redigering, layout och tryckning svarar Margrethe Petersen.


2014



Omväxlande innehåll i Vår Hembygd 2014

Vår Hembygd 2014, Kyrkhults Hembygdsförenings årsskrift, har nu kommit ut. Det är 55:e årgången, i år åtta sidor tjockare än förra årets utgåva. Det är ett 20-tal olika författare som medverkat. Det bidrar givetvis till att ge boken ett omväxlande och intressant innehåll.

Barnkolonin på Forneboda
Åren 1944-1955 bedrev Karlshamns Barnensdagsförening barnkoloni på anrika Forneboda i Kyrkhult. Ungefär 540 barn från Karlshamn, samt ett 20-tal från Kyrkhult, tillbringade under de här åren några sommarveckor på Forneboda. Jan Ottosson berättar i en längre artikel om barnkolonin. Artikeln berikas av en mängd intressanta bilder från den tiden. Två välkända karlshamnare, som själva var med på kolonin som barn, förmedlar sina minnen från Forneboda i varsin liten trevlig artikel. Det är kommunalrådet Sven-Åke Svensson och vissångaren Lars Jerrhag.

Skisser av Nordenberg
Åke Werdenfels presenterar skisser av konstnären Henrik Nordenberg, brorson till Bengt Nordenberg. Skisserna föreställer motiv från Kyrkhult år 1878, bland annat flera unika gårdsmotiv.

En olycksdrabbad familj
En riktigt hjärtknipande berättelse är skriven av Margareta Skogsgårdh. Där skildras en ung familj från Kyrkhult som i början av 1900-talet drabbades av lungsjukdomen tbc. Bernt Jönsson från Tulseboda var gift med en släkting till Margareta som hette Emma och kom från Farabol. År 1901 dog deras ganska nyfödda barn. !905 dog den då 25-årige Bernt och 1908 dog även den då 29-åriga Emma. Kvar var deras lilla flicka Ester, sex år gammal. Hon fick växa upp hos släktingar till Emma, men även hon drabbades av tbc. År 1915, när Ester var 13 år, skrevs hon in på sanatoriet Barkåkra i Vejbystrand. I artikeln återges små brev som den sjuka flickan Ester skrev hem till sin morbror. Det sista skrev hon 7 december 1915, fyra dagar innan sin död. Därmed var hela den unga familjen borta.

Skriver om tanter i Vilshult
En lite annorlunda berättelse är skriven av Käthy Nilsson. Den bär titeln ”Alla dessa tanter som förgyllt min tillvaro” och handlar om en hel rad tanter som Käthy minns från sin uppväxt i Vilshult.

Siv Bergenek – en trogen medarbetare
Även i år medverkar Siv Bergenek med flera trevliga berättelser. Hennes far Carl Mandelholm var född i Väghult och han figurerar i alla tre Sivs berättelser. Carl var med i prästen Helge Lindes första konfirmandgrupp i Kyrkhult. Det berättas både om konfirmandtiden och om den ovanliga och mångåriga vänskap som uppstod mellan Carl och hans gamle konfirmandlärare. I en liten solskenshistoria från 1921 berättar Carl själv under rubriken ”Den vänlige fjärdingsmannen” om ett minne när han var åtta år och där fjärdingsmannen och bageriägaren Henning Åkesson spelar en viktig roll.

Skolprojektet Tidsresan
I drygt 10 år har skolelever från Kyrkhult och Olofström samlats på en 1700-talsgård i Björkefall för att delta i projektet Tidsresan. Där har eleverna fått flytta tillbaka i historien till år 1902 och på ett tidstypiskt sätt få utföra olika göromål som förekom i ett lantbrukarhushåll på den tiden. Projektet har varit ett samarbete mellan skolan, Blekinge museum och kommunen. I år avslutades projektet och lärarna Magnus Persson och Mimmi Nilsson har nu berättat om projektet i Vår Hembygd. Texterna kompletteras med ett antal färgbilder på skolbarn under arbete i Björkefall.

”Lille mannen”, motocross och ”Post-Pellen
Jan Johansson skriver om sin morfar ”Post-Pellen” och hans familj. Han berättar också om ”Lille mannen” , Viktor Olsson från Olofström. Han var invalid men samtidigt en dugande affärsman med flera affärer i Olofström. En tredje berättelse av Jan Johansson handlar om när han sommaren 1954 fick följa med i Ivar Skogsgårdhs bil till motocrosstävling i Istaby utanför Sölvesborg.

Fler medarbetare
Bland författarna i övrigt kan nämnas Bengt Svensson, Svängsta, som skriver om Kullrings Julle i Månasken, Ove Johnsson, Sölvesborg, som skriver om två västblekingska kyrkoherdar med mycket gemensamt. Yngve Svensson avslutar sin artikelserie om gårdar och torp i Kullan med tredje och sista delen. Jan Ottosson har också en personskildring, där han låter Evert Johansson i Kåraboda berätta om sitt händelserika liv. Arne Karlsson skriver om en stor konkurs i Hemsjö i slutet av 1800-talet.

Efterlängtad publikation
Vår Hembygd är varje år en mycket efterlängtad publikation. Årets upplaga har 104 sidor text.
Omslaget pryds av en precis 100 år gammal bild. Den visar folk som på en vägg mitt i Kyrkhult läser uppsatta anslag om mobiliseringen inför första världskriget 1914.
Redaktionskommittén består, liksom tidigare år, av Jan Ottosson, ordförande, Margareta Skogsgårdh, Ann-Helén Bockman, Inger Hansson och Anders Gunnarsson (annonsansvarig). För redigering, layout och tryckning svarar Margrethe Petersen. Upplagan är 1 300 exemplar.


2013



Omväxlande innehåll i Vår Hembygd 2013

Vår Hembygd 2013, Kyrkhults Hembygdsförenings årsskrift, har nu kommit ut. Det är 54:e årgången, och som vanligt är det en fullmatad bok med ett omväxlande innehåll av närmare 20 olika författare.

Flyguppstigning från Södersjön 1932
År 1932 landade Sveriges största flygarlegend Albin Ahrenberg Kyrkhult med sitt rundtursflygplan på Södersjön. Karl V. Svensson skriver om denna unika händelse, där många kyrkhultsbor passade på tillfället att få se Kyrkhult från ovan. Som komplement till denna berättelse medverkar Kenneth Göransson med en egen artikel, där han berättar lite mer om Albin Ahrenberg.

Kay Pollak berättar om sin barndomsvistelse i Hallandsboda
Den välkände filmregissören, författaren och föreläsaren Kay Pollak medverkar med en liten berättelse om de somrar i barndomen som han tillbringade på en gård i Hallandsboda.

Sällströms smedja – Kyrkhults bilverkstad
En helt ny medarbetare är Göran Sällström. Han berättar om hur hans farfar Ola Sällström startade ”sméan i Kyrkhult”, ett företag som sedan övertogs av sonen Gösta Sällström och så småningom utvecklades till renodlad bilverkstad – idag ägt av Roger Alvarsson. Bl a berättas om hur Sällströms under andra världskriget tillverkade gengasaggregat till bilar.

Smedmästare Leander Mandelholm
En annan smedmästare som var verksam under 1900-talets förra del var Leander Mandelholm i Väghult. Hans barnbarn Siv Bergenek, Halmstad, berättar om Leander Mandelholm familj och om smedjan. Även Siv tillhör de nya medarbetarna i årets Vår Hembygd.

Stampan i Björkefall
Ytterligare en helt ny medarbetare är Birgitta Olsson, Stenungsund. Hon har sina rötter i Björkefall genom att hennes farfar var född på en nu riven gård intill Stampan. I en artikel med rubriken ”Blekinge – en stor del av mig” berättar författaren om hennes och familjen många besök hos ”faster Hulda” och Sven Håkansson i Stampan.

Hults Bryggeri i Mörbohult
Omkring 1895 började Jöns Olsson Hult brygga svagdricka i Kyrkhult. Han startade då företaget ”Kyrkhults Bryggeri”. När sedan sönerna Gösta och Ossian Hult tog över ändrades namnet till ”Kyrkhults Bryggeri Bröderna Hult”. Rörelsen lades ner i början av 1940-talet. Jan Ottosson berättar historiken kring bryggeriet.

Från kogubbe till skogsägare – en mångsysslare berättar
Jan Ottosson har också intervjuat Arne Johansson, Kyrkhult, tidigare Hallandsboda. I artikeln berättar Arne sin levnadshistoria, från att han blev moderlös i spädbarnsåldern, växte upp på ett fattigt torp, blev s.k. kogubbe på en gård i Hallandsboda, och slutligen övertog gården som sin egen.

Billy Bengtsson berättar om moster Emma i Biskopsmåla.
Journalisten och sedermera chefredaktören för Norra Skåne, Billy Bengtsson, berättar i år under rubriken ”Moster Emma i Biskopsmåla hjälpte till att bygga folkhemmet ”om sina minnen av mostern i Biskopsmåla.

Brunnsdrickning på 1980- och 90-talet
Under 1980-talet och 1990-talet anordnade Kyrkhults skola med några års mellanrum brunnsdrickning vid Tulseboda brunn. Då fick elever och lärare klä sig i tidstypiska kläder och försöka återskapa flydda tiders brunnsdrickning för en dag. I årets Vår Hembygd berättar Margareta Skogsgårdh och Kristina Bosson minnen från dessa brunnsdagar. Nio färgbilder berikar den trevliga artikeln.

Ungdomsminnen från Hemsjö på 1950-talet
Ännu en ny medarbetare är Christer Nilsson, född och uppväxt i Hemsjö. Han berättar minnen från sin ungdom i Hemsjö, hur ungdomarna själva, med hjälp av sina föräldrar fixade enkla platser där de kunde spela fotboll, ishockey och utöva friidrott. Där det spelades fotboll och ishockey. – De flesta pojkar i Hemsjö var intresserade av idrott, minns Christer.

Konstnären Johan Larsson i Sörmland
Under ett antal år i början av 1900-talet var bygdekonstnären Johan Larsson försvunnen från sin hembygd. Nu har det upptäckts att han var verksam som s.k. gåramålare i Sörmland på 1910-talet. I en kortare artikel skriver Jan Ottosson om detta och publicerar tre färgfoton på tavlor målade omkring 1915.

Gårdar och torp i Kullan
Yngve Svensson fortsättar sin artikelserie om Gårdar och torp i Kullan. I år beskrivs ett 30-tal boplatser i byn.

Fler medarbetare
Lilly Johnsson, Överum, bördig från Slagesnäs, berättar några järnvägsminnen från sin barndom, då hon reste dels med Vislandabanan och dels mellan Vilshult och Olofström. Majken Johansson berättar barndomsminnen från Falshult under rubriken Barndomshemmet. Lars Hoberg medverkar med en finstämd dikt. Skolkort från Kyrkhult och Skrubbeboda finns också med, liksom diverse småartiklar med bilder som speglar hembygdsföreningens aktiviteter under 2013. Betraktelsen i slutet av boken skrivs i år av Kerstin Peltoniemi, Olofström.

Efterlängtad publikation
Vår Hembygd är varje år en mycket efterlängtad publikation. Årets upplaga har 97 sidor text.
Omslaget pryds av en interiörbild från Tulseboda brunns veranda omkring 1960.
Redaktionskommittén består, liksom tidigare år, av Jan Ottosson, ordförande, Margareta Skogsgårdh, Ann-Helén Bockman, Inger Hansson och Anders Gunnarsson (annonsansvarig). För redigering, layout och tryckning svarar Margrethe Petersen. Upplagan är 1 200 exemplar.


2012


Omväxlande innehåll i Vår Hembygd 2012

2012 års utgåva av Vår Hembygd, Kyrkhults Hembygdsförenings årsskrift, har nu kommit ut. Det är 53:e årgången, och som vanligt är det en fullmatad bok med ett omväxlande innehåll av ett 20-tal olika författare.

Karamellkungen från Isaksmåla
En av årets nya medarbetare heter Thomas Johnsson och bor i Hudiksvall. Han berättar i en intressant artikel om hur en av hans förfäder, Olof Jönsson, uppväxt i Isaksmåla, flyttade till Hudiksvall och blev karamellfabrikör Olof Jerlin. Hans företag var en tid en av stadens största företag med upp till 120 anställda. Som mest tillverkades 150 ton karameller per år. Släkten har genom åren besökt Isaksmåla ett flertal gånger, senast nu i somras.

Snapphanar i Jämshögs socken
Hembygdsforskaren Göran Gunnarsson har gått mer än 350 år tillbaka i vår bygds historia. År 1659, just när Blekinge blivit svenskt, skedde ett blodigt överfall vid Halabron väster om Holje, den omtalade Halabrokuppen. Snapphanar från bygden slog ihjäl fyra svenska soldater på väg mot Holje för att kräva in skatt. Vid ett överfall nära Hässlehult dödades ytterligare två soldater av snapphanar. Gunnarsson återger intressanta detaljer även kring det fortsatta snapphanemotståndet åren efter Halabrokuppen.

Billy Bengtsson som BLT-journalist för 50 år sedan
Journalisten och sedermera chefredaktören för Norra Skåne, Billy Bengtsson, berättar om hur han för mer än 50 år sedan inledde sin journalistbana på BLT:s redaktion i Olofström. Han hade bland annat att bevaka vad som hände i Kyrkhult i början av 1960-talet, och det är i första några av de upplevelserna han skildrar i sin artikel. Bland annat träffade han 1963 Lasse Holmkvist vid en TV-inspelning med Ivar Andersson vid Tulseboda hälsokälla.

Tore Gillberg skriver om Mac Arthur
En annan välkänd journalist, Tore Gillberg, ger i en artikel ett trevligt porträtt av den originelle partiledaren och uppfinnaren MacArthur Svensson. Bland annat berättas om MacArthurs medverkan i ett program med Robert Aschberg i TV3. Den gången var Gillberg med i Stockholm och flera trodde där att han var partisekreterare åt MacArthur i Humlepartiet.

Karlshamn-Vislanda järnväg
Jan Ottosson berättar i en fyllig artikel om den smalspåriga järnvägen Karlshamn-Vislanda, den s.k. Vislandabanan, som invigdes 1874 och lades ner för persontrafik 1970. (Jan medverkar i boken för 43:e året i rad).

Fler nya medarbetare
En ny medarbetare är Maja Gustavsson som berättar om sin barndom och uppväxt vid kvarnen Snöfors i Snöfleboda. Även Ebbe Nilsson, Ystad, gör debut i Vår hembygd. Han berättar hur han som 10-åring flyttade med sin familj till Vilshult våren 1939 och stannade där till hösten 1940, då de återvände till Smedstorp i södra Skåne.

Unik bibel från Skälmershult
I Spjutstorps kyrka på Österlen finns en unik dansk bibel från 1633. I Vår hembygd berättas hur denna bibel på underliga vägar upptäcktes i ett fattigt hem i Skälmershult år 1889 och sedan hamnade i Spjutstorps kyrka.

Bland övriga medarbetare kan nämnas Karl Vincent Svensson, Margareta Skogsgårdh, Sven-Eric Svensson, Bengt Svensson, Yngve Svensson, Lars Hoberg och Sven Gunnar Månsson.

Fler färgbilder i år
Årets Vår hembygd innehåller 32 sidor med färgbilder, dubbelt så många som förra året. Det gör boken ännu mer tilltalande.

Efterlängtad publikation
Vår Hembygd är varje år en mycket efterlängtad publikation. Årets upplaga har 104 sidor text. Den är alltså lika tjock som förra året.
Omslaget pryds av en järnvägsbild från Hovmansbygds station med ett frustande ånglok.
Redaktionskommittén består, liksom tidigare år, av Jan Ottosson, ordförande, Margareta Skogsgårdh, Ann-Helén Bockman, Inger Hansson och Anders Gunnarsson (annonsansvarig). För redigering, layout och tryckning svarar Margrethe Petersen. Upplagan är 1 200 exemplar.


2011


Omväxlande innehåll i Vår Hembygd 2011

2011 års utgåva av Vår Hembygd, Kyrkhults Hembygdsförenings årsskrift, har nu kommit ut. Det är 52:a årgången, och som vanligt är det en fullmatad bok med ett omväxlande innehåll av mer än 20 olika författare.

Estlandsflykting berättar
En av årets nya medarbetare heter Hando Kask. Han berättar i en intressant artikel om hur han som 12-åring kom som krigsflykting till Kyrkhult tillsammans med sina föräldrar, två syskon och sin mormor. Familjen flydde 1944 från Tallin i Estland och bodde sedan i olika flyktingläger i Tyskland och Österrike. År 1950 kom familjen till Kyrkhult och inkvarterades i gamla Läkarvillan. Där bodde de ungefär ett år innan de flyttade till Olofström. Hando Kask är idag arkitekt SAR i Stockholm.

När telefonen kom till Kyrkhult
Jan Ottosson, mångårig ordförande i hembygdsföreningen, medverkar med flera artiklar. ”När telefonen kom till Kyrkhult” är rubriken på en utförlig artikel om telefonhistoria. Kyrkhult fick telefonförbindelse redan 1888 och Vilshult 1904. Jan berättar om de olika telefonstationerna som fanns ute i byarna fram till automatiseringen 1960-1961. Han har intervjuat ett antal personer som arbetade som telefonister på de sju telestationer som fanns i socknen. I artikeln berättas om telegramhanteringen, rikssamtal, om hur man lånade telefonlinjer, om A- och B-abonnemang med mera. Artikeln illustreras med bilder från sex av de sju telefonväxlarna i socknen.

Tore Gillberg skriver om Wilmar Rietz
En i detta sammanhang ny medarbetare är Tore Gillberg, mångårig journalist i Olofström. Han berättar om Wilmar Rietz och tillkomsten av Snapphanegården, senare Galax turistanläggning, i Slagesnäs. I sitt yrke som lokalredaktör träffade Tore Gillberg Wilmar Rietz vid många tillfällen genom åren.
En annan välkänd yrkesjournalist är Billy Bengtsson. Han återger en berättelse som hans svärmor Hilda Persson, Brösarp, skrev ner en gång. Hon återger bland annat minnen från sin tid som affärsbiträde 1918-1919 i Hemsjö.

Lilla-Karin och Sommar-Albin
Margareta Skogsgårdh berättar om två originella personer som hon minns från sin uppväxt. Det är Lilla-Karin från Lönnemåla och Sommar-Albin från Mörkamåla.

Kyrkvaktmästare Håkan Andersson
År 1990 skrev Nanna Lundin, då 85 år, ner en del minnesbilder från sitt barndomshem i Tulseboda. Det var efter en vädjan från sonen Arne Lundin som Nanna skrev ner sina minnen. Nanna var född 1905 och dog 1999. Hon berättar bland annat om sin far, kyrkvaktmästare Håkan Andersson. Berättelsen återges i årets Vår hembygd.

Historik om torvindustrin
Mångårige medarbetaren Karl Vincent Svensson skriver i år en artikel om torvindustrin i Ebbemåla och Käringbygden. Det var omkring år 1900 som torvbrytningen började i industriell skala i Ebbemåla, och lite senare startades även en torvströfabrik i Käringebygd.

Barndomsberättelser av Anna Persson
Anna Persson, född 1908, växte upp i Kyrkhult och arbetade sedan som lärare i Karlshamn i många år. När hon som pensionär återvände till Kyrkhult skrev hon ner en del berättelser från sin barndom. Brorsdottern Barbro Bengtsson har skrivit av en sådan berättelse ur Annas gamla anteckningsböcker. Den innehåller många trevliga minnen från Tulseboda brunns storhetstid som kurort.

Tre syskon från Levershult till Amerika
Jan Johansson berättar om tre intressanta levnadsöden, med hjälp av gamla sparade amerikabrev. Det är tre kusiner till hans farfar som emigrerade till Amerika och där mötte olika öden. De bodde i Levershult innan de utvandrade.

Bilder från kurser och studiecirklar
På 1950- och 1960-talet fick studieförbunden ett uppsving genom studiecirklar i olika ämnen. I Vår hembygd publicerar vi i år ett antal bilder från kurser i klädsömnad, näversöm, foto och engelska.

Bil-Olle, pionjär inom åkeribranschen i Kyrkhult
Inge Svensson berättar i en artikel om åkeriägaren Olle Svensson, på sin tid välkänd som Bil-Olle. Han startade tidigt ett åkeri i Kyrkhult som senare övertogs av sonen Kenneth Svensson och nu drivs i tredje generationen av hans son Melker Svensson. Artikeln bygger på en intervju med Kenneth Svensson.

Ryss-Elofen, ett original i kyrkhultsbygden
Nils Johansson från Dalanshult berättar om den originelle Elof Johnsson, på sin tid känd som Ryss-Elofen. Det finns många historier om denne mångsysslare som bland annat ägnade sig åt, hästhandel och gårdfarihandel med fisk och andra produkter.

Pesten – ett sorgligt 300-årsminne
Eftersom det 2011 är jämnt 300 år sedan pesten härjade svårt i våra bygder, finns även artikel i Vår hembygd om de gamla pestgravplatserna i Kyrkhults socken. Den är skriven av Jan Ottosson, men bygger på en artikel av Ragnar Thomasson i Blekingeboken 1952.

Skolkort och annat intressant
Som framgår av ovanstående har årets Vår Hembygd ett både intressant och omväxlande innehåll. Förutom det redan nämnda finns skolkort från Kåraboda, Kyrkhult och Källeboda. Nils Henmyr skriver en kort berättelse om Slagesnäs Fruktodlarförening. Traditionsenligt innehåller Vår hembygd också en kortare betraktelse. Den bär titeln ”Gud som vägmärke” och skrivs i år av Anna Bäckström, diakoniassistent i Kyrkhults församling.

Efterlängtad publikation
Vår Hembygd är varje år en mycket efterlängtad publikation. Årets upplaga har 104 sidor text. Den är alltså lika tjock som förra året.
Omslaget pryds av en bild från Kyrkhults samhälle i mitten på 1950-talet. I fokus är urmakare Johanssons hus som inrymde Kyrkhults telefonstation 1919-1960.
Redaktionskommittén består, liksom tidigare år, av Jan Ottosson, ordförande, Margareta Skogsgårdh, Ann-Helén Bockman, Inger Hansson och Anders Gunnarsson (annonsansvarig). För redigering, layout och tryckning svarar Margrethe Petersen. Upplagan är 1 300 exemplar.


2010


2010 års utgåva av Vår Hembygd, Kyrkhults Hembygdsförenings årsskrift, har nu kommit ut. Det är 51:a årgången, och som vanligt är det en fullmatad bok med ett omväxlande innehåll av mer än 20 olika författare.
Postväsendet i Kyrkhults socken genom tiderna skildras i en fyllig artikel av Ronny Nilsson. Ann-Helén Bockman, som själv arbetar med djursjukvård, berättar under rubriken ”Kloka gubbar och djursjukvård” om olika sjukdomar hos husdjur, om djurläkare i Kyrkhult och olika sätt att försöka bota sjukdomarna.

Gamla kyrkliga seder och bruk är rubriken på en artikel av Jan Ottosson. Han berättar med utgångspunkt från handlingar i Kyrkohistoriska arkivet i Lund om seder och bruk i Kyrkhult förr i tiden, t ex julseder, husförhör, vigslar, kyrktagningar och begravningar.
Bonadsmålaren och bygdekonstnären Sven Nilsson, Trane-Sven, skildras i en artikel av Pär Ola Lindström som är barnbarns barnbarnsbarn till konstnären. Trane-Sven var född år 1800 och bodde på Tran-torpet i Härnäs.

Bland de många artiklarna i övrigt kan nämnas: Berndt Svenssons Trävaruaffär 1914-1988, en berättelse om sågverket i Väghult skriven av Johan Gunnarsson, barnbarnsbarn till Berndt Svensson.
Yngve Svensson fortsätter i år sin skildring av gårdar och torp i Vilshult. Karl Vincent Svensson skriver om sin medverkan vid Berättarfestivalen i Ljungby i somras. Billy Bengtsson berättar om hur prästen Jöns Sorbonius på 1600-talet räddade Jämshögs socken från att brännas ner av svenskarna. Jan Ottosson skriver om Wickells, en nedlagd affär med hundraåriga anor.
Bland författarna i övrigt kan nämnas: Klara Löfstedt, Olofström, Ove Johnsson, Sölvesborg, och Gustav Karlsson Walles i Rödeby.

Redaktionskommittén består av Jan Ottosson, ordförande, Margareta Skogsgårdh, Ann-Helén Bockman, Inger Hansson, Pär Ola Lindström och Anders Gunnarsson.


2009


Den 50:e årgången av Kyrkhults hembygdsförenings årsskrift Vår Hembygd är utkommen. Jubileumsutgåvan är lika omfångsrik som förra året – cirka 120 sidor text. De 20-talet artiklarna, skrivna av en rad olika författare, ger boken ett omväxlande innehåll.

Det är inte bara årsskriften som jubilerar i år. Även föreningen fyller jämnt – 60 år. Det uppmärksammas i en av bokens artiklar av ordföranden Jan Ottosson, som för övrigt själv har jubileum genom 40 år i föreningens ledning, varav 32 år som ordförande. Han har dessutom skrivit i alla årgångar av Vår Hembygd de senaste 40 åren.

Även två andra jubilerande föreningar uppmärksammas i årets Vår Hembygd. Margareta Skogsgårdh skildrar Kyrkhults Röda korskrets som fyller 80 år. Föreningens vice ordförande Arne Karlsson skriver om ”75 år med RLF och LRF i Kyrkhult”.

En av bygdens originella personligheter, Ryssa-Pellen, skildras utförligt av Karl Vincent Svensson. Trots att det är 45 år sedan Per Svensson dog lever mängder av dråpliga historier om honom vidare i folks medvetande.
Under rubriken ”Mitt händelserika barndomshem” berättar Sonja Louise Johansson om sitt hem i Kyrkhult, där hennes far hade frisersalong och modern en barnekiperingsaffär.

Yngve Svensson har forskat en hel del om den äldre bebyggelsen i Vilshult med omnejd. I sin artikel Gårdar och torp i Vilshult berättar han om några av dessa fastigheter, från 1700-talet och framåt.

”Vägmästare Anton Nilsson berättar” är en artikel som Anton själv skrev till tidningen Vägmästaren inför sin 80-årsdag 1973. Han berättar både om sin tid som rallare vid järnvägsbyggen i Norrland på 1910-talet och om sin tid som vägmästare vid vägstationen i Kyrkhult.

Bokhandlare Johnny Karlssons artikel ”Bygden speglad i almanackan” lyfter fram något som fanns i de flesta hem på 1900-talet, nämligen almanackor med firmatryck från ortens affärer. Johnny uppehåller sig i artikeln kring almanackor från Kyrkhults socken, där ett 15-tal olika affärer är representerade.

I artikeln ”Kerstin Lange och skolköket” berättar Jan Ottosson om hur skolköksundervisningen fungerade i Kyrkhults socken förr i tiden. Kerstin Lange från Västmanland bedrev skolköksundervisning i Kyrkhult i hela 50 år. De första åren ambulerade hon runt bland socknens olika byskolor med spisar, arbetsbänkar, redskap och porslin. Då bedrevs undervisningen under ganska primitiva förhållanden.

2009 års kulturvecka Nässelfrossa i Olofströms kommun uppmärksammas i en bildkavalkad. Ett antal skolkort från olika byskolor i Kyrkhult finns också publicerade i årsskriften.

Årsboken Vår Hembygd är som vanligt tryckt i 1600 exemplar och brukar få en strykande åtgång. Inte mindre än 16 sidor i boken har färgbilder vilket ger boken en extra tilltalande layout.

Redaktionskommittén har bestått av: Jan Ottosson, Margareta Skogsgårdh, Ann-Helen Bockman, Inger Hansson och Anders Gunnarsson.


2008


Den 49:e årgången av Kyrkhults hembygdsförenings årsskrift Vår Hembygd är utkommen. Boken är lika omfångsrik som förra året – cirka 120 sidor text – och med ett omväxlande innehåll. Flera av författarna medverkar för första gången, medan andra tillhör de trogna medarbetarna.

En av de nya medarbetarna, 91-åriga Ulla Liljedahl från Lyckeby, är dotter till den förste stinsen vid Vilshults järnvägsstation, Einar Lundh, som innehade tjänsten där 1901-1927. Artikelförfattaren berättar på ett intressant sätt om sin barndom och uppväxt i Vilshult, där tågen och järnvägen Sölvesborg-Älmhult hade en central plats i familjens liv.
Billy Bengtsson, tidigare chefredaktör för tidningen Norra Skåne, tillhör också de nya medarbetarna. Han skriver under rubriken ”Tre kvinnobilder från 1800-talet” om sin farfarsmor, hennes mor och mormor, som alla hade intressanta och delvis svåra levnadsöden.

Ronny Nilsson, tidigare hemvärnschef i Kyrkhult, ger en fyllig historik över Kyrkhults Hemvärnskår.

”En musikhistorisk händelse i den blekingska skogsbygden” är rubriken på Pär Ola Lindströms artikel om den danske tonsättaren Rued Langgaard, som i början av 1900-talet tillbringade flera somrar vid Tulseboda Brunn tillsammans med sina föräldrar. Hans vistelse i Kyrkhult kom att betyda mycket för hans musikaliska utveckling. Under kulturveckan i somras gav danska representanter för Rued Langgaardsällskapet en uppskattad konsert på Tulseboda Brunn med musik som Langgaard komponerat i Kyrkhult.
Barbro Jönsson, född och uppväxt i Kyrkhult, berättar i artikeln ”Brevet till Agnes” om att vara liten och mista sin mamma. Barbro är dotter till skräddaren Per Nilsson och hans hustru Agnes i Kyrkhult.

Bettans poesieböcker från Kyrkhult och Tulseboda är rubriken på Gunilla Aldéns och Johnny Karlssons presentation av några poesiböcker från 1880- och 90-talen. På åtta färgsidor i Vår Hembygd återges unika teckningar med motiv från Kyrkhult åren 1889-1896, gjorda av badgäster vid Tulseboda brunn.

Arne Karlsson, som förra året skrev om gårdarna i Källeboda, återkommer i år med att berätta om övrig bebyggelse i Källeboda.

Inte mindre än två mord skildras i årets Vår Hembygd. Karl Vincent Svensson skriver om mordet på Inga Nilsson i Hovmansbygd 1924. Pierre Orvegren berättar om Karna Petersdotter i Ebbemåla som 1840 dödade sitt spädbarn och dömdes till många års fängelse på spinnhuset i Norrköping..
Med tåg och ångbåt är rubriken över ett brev från Amerika hem till Kyrkhult år 1907, där två utvandrade bröder utförligt berättar för föräldrar och syskon om resan till landet i väster.

Elise Törnqvist, Helsingborg, berättar barndomsminnen från Jutanäs, och Lilly Johnsson, Överum, ger glimtar från sin barndom i Slagesnäs och Snöfleboda. Boken innehåller också flera gamla skolkort, bilder på musicerande ungdomar i Kyrkhult på 1950-talet samt en bild från luciafirande i Vilshults Medborgarhus i början av 1950-talet.

Omslaget pryds av en mer än 100 år gammal bild från Vilshult med utsikt mot stärkelsefabriken och Vilshults då nästan nyinvigda järnvägsstation.

Redaktionskommittén består av: Jan Ottosson, ordförande, Margareta Skogsgårdh, Ann-Helen Bockman, Inger Hansson, Pär Ola Lindström samt Anders Gunnarsson.


2007


Den 48:e årgången av Kyrkhults hembygdsförenings årsskrift Vår Hembygd är utkommen har ett lika omväxlande innehåll som tidigar år. Flera av författarna medverkar för första gången, medan andra tillhör de trogna medarbetarna.

Margareta Skogsgårdh, en av ledamöterna i redaktionskommittén, berättar under rubriken ”Från Fröken till Maggan” glimtar från sina 40 år som lärare i Kyrkhults skola.

Karl Vincent Svensson berättar om den originelle Gobb-Olan som med varm hand överlät familjens försörjning på sin idoga hustru, medan han själv gärna gick i skogen på tjuvjakt. Familjen bodde i en liten trång backstuga i Röshult.

”Mitt fantastiska liv” är titeln på en självbiografisk artikel skriven av Ulla Johnsson, under många år bosatt i Vilshult. Trots kamp mot sjukdom och handikapp lyckades hon ta både lärar- och kantorsexamen. Under många år arbetade hon som lärare i Kyrkhult och Vilshult, samt vikarierade som kantor. Ulla Johnsson avled 2004.

Stig Olsson, Kalmar, född i Väghult, berättar under rubriken ”I basker blå” om sin FN-tjänstgöring 1957 vid Suezkanalen och på Sinaihalvön.
Arne Karlsson berättar om gårdarna i Källeboda by, och Inge Svensson skriver om Gamma-Pellen och Sissa, även de boende i Källeboda.
En av de nya medarbetarna heter Björn Gurestam. ”Den nakna sanningen om mitt liv” heter hans berättelse från barndomen och uppväxttiden i Snöfleboda.

Pierre Orvegren gör också premiär som skribent i Vår Hembygd. ”Fem Carl Carlsson, fast bara en med Åker”, är den fyndiga rubriken på hans berättelse om fem generationer Carl Carlsson, där den förste var båtsman i Käringebygd med soldatnamnet Åker.

En av författarna i årets Vår Hembygd bor i USA och heter Vicki Nelson. Hennes farfar kom från Kräftemåla och farmor från ”Knagga-släkten” i Mörkamåla. Det är ett gripande levnadsöde som Vicki berättar. Sommaren 2007 besökte Vicki Kyrkhult, och om detta besök skriver hennes släkting Bengt Svensson.

Sven Nilsson från Bengtsboda, som dog tidigare i höst, medverkar med en artikel om friluftsmänniskan och jägaren Albert Kullman, Björkefall.
Ingolf Håkansson, Malmö, född i Hemsjö, skriver om Hemsjö Kraft med anledning av att det i år är 100 år sedan Kraftbolaget bildades. Ulf Persson skildrar Laga skiftet i Bengtsboda. Yngve Svensson skriver kortfattat om nu nedlagda Kyrkhults Hästförsäkringsförening.

Vår Hembygd är tryckt i 1400 ex. Redaktionskommittén består av: Jan Ottosson, ordförande, Margareta Skogsgårdh, Ann-Helen Bockman, Inger Hansson, Pär Ola Lindström samt Anders Gunnarsson.


2006


Kyrkhults Hembygdsförenings årsskrift Vår Hembygd 2006 är nu utkommen. Förra året var boken rekordtjock, men i år har redaktionskommittén fått utöka med ytterligare 8 sidor text. Det är alltså en synnerligen välmatad utgåva, med drygt 20 medverkande, som presenteras för läsekretsen.

Bland de olika artiklarna kan först nämnas några av helt nya författare:
Ett liv i missionens tjänst, där Stig Olsson, Kalmar, berättar om sin mormors syster, Ester Dahlsten, född 1900 i Farabol, som under stora strapatser var missionär i Kina i många år.

Lory Selenfeldt berättar om sina morföräldrar i Farabols Nabbe som fick 17 barn. Berättelsen bär rubriken Historien om en vagga.

Vesa Rastas från Tammerfors i Finland var krigsbarn i Farabol 1942-1945. Hans mamma dog när han var 6 år, och när pappan kallades ut i kriget fick Vesa som åttaåring flytta till Sverige och bo i Farabol. Vesa berättar i Vår Hembygd om hur det var att som litet barn flytta till vitt främmande människor i ett annat land.

Ytterligare en ny författare i boken är Ingela Larsson, Stockholm, född i Stora Brödhult. Hon berättar i en intressant och informativ artikel om ”Morfar och farfar, bönder i Brödhult och Kärrabol under 1900-talets första hälft.”

”Så minns vi Kvast-Frida”, är rubriken på en liten berättelse av Edis Svensson om den originella kvastbinderskan Frida Olsson i Vilshult.
Bland tidigare medverkande i årsboken kan nämnas Ulf Persson, bördig från Bengtsboda, som med hjälp av gamla domboksprotokoll beskriver en våldsam julafton i Bengtsboda 1864. Torsten Jönsson och Ingolf Håkansson berättar minnen från sin uppväxttid i Hemsjö.

Göran Gunnarsson lyfter fram en del av Tulseboda bys gamla historia, från 1500-talet och framåt i sin artikel ”Tulseboda, en by med medeltida anor, kantad av tragedier”. Jan Ottosson medverkar med en fyllig historik över Kyrkhults Folketshusförening och tillkomsten av Ungdomsgården, numera Folkets hus.

”Snyggen, Källman och Greven” är en trevlig artikel skriven av Margareta Skogsgårdh.
Pär Ola Lindström skildrar arbetet kring rekonstruktionen av kyrkans läktarorgel från 1898.
Karl Vincent Svensson skriver om ”En rikskänd kyrkhultsbo och hans 300-åriga historia”.
Bland övriga medverkande kan nämnas Inge Danielsson, Arne Johansson, Rut Bodil Larsson och Gun-Britt Svensson.

Redaktionskommitté för denna 47:e årgång av Vår Hembygd har varit: Jan Ottosson, ordförande, Margareta Skogsgårdh, Ann-Helén Bockman, Pär Ola Lindström och Inger Hansson. Upplagan är 1 550 exemplar.